Sårad

ja känner mig ännu en gång sårad av den där personen ja trodde var den rätta.
Har sagt det många gånger förr, men han hade en betydelse.
Han hade det där lilla extra som gjorde mig helt galen.
Vi hade äkta kärlek. Kunde inte föreställa mig ett liv utan honom.
Han va allt ja önskade mig om inte mer.
Men sen en dag tog det slut.
Det var som om ja slutade andas. Liksom vad är det här?
Det skulle ju vara vi två? för alltid?
Vad hände med "oss"?
Jag kämpade för detta så kallade kärlek. Men nu är det över.
Nu kan ja bara tänka på minnena & tiderna vi hade.
Dom stunder jag fick ligga mot ditt bröst och höra din hjärtslag.
Dom stunder du bara kunde krama om mig & säga att du älska mig. Dom där stunderna när vi sa att det alltid skulle va vi.
Ja trodde på det. jag fattar ingenting. Vill bara ha tillbaka tiderna med dig, det var dom bästa tiderna i mitt liv. Du var den rätta.